Debatten om skojbråk och kamplek i skolan har blivit märkligt grov. I ena änden finns en hållning där fysisk lek i princip förstås som ett ordningsproblem. I den andra en mer romantiserande föreställning om att vuxenvärlden blivit överkänslig och tappat förmågan att tåla barns spontanitet. Båda positionerna förenklar.

Skärmar, spel och smarta telefoner är i dag en självklar del av allas våra liv. Användningen har vuxit snabbt och fortsätter att öka i hela samhället. Vi som arbetar i skola, vård och omsorg har också börjat lägga märke till hur den nya tekniken påverkar våra barn och unga. I början var vi inte säkra på om de förändringar vi...

I Mannerheims text [1] framstår elevhälsa som något som bör stå vid sidan av skolans kärnuppdrag, en form av vård i skolans lokaler. Det är en tydlig position, men den vilar på en felaktig uppdelning. När vi försöker dra en skarp gräns mellan hälsa och lärande tappar vi förståelsen för vad elevhälsa faktiskt är och varför den behövs i skolan....

Vi talar mycket om barns psykiska ohälsa. Och det finns visst fog för det. Många barn mår dåligt och många söker hjälp. I den offentliga debatten lyfts behovet av utbyggd elevhälsa, ökade resurser till barn- och ungdomspsykiatrin och fler förebyggande insatser från samhällets sida. Men mitt i denna nödvändiga uppmärksamhet finns också ett tomrum....